Vad är egentligen skillnaden mellan en ledare och ett reportage? Om jag vill tipsa Hallands Nyheter, kommer någon annan att få reda på att det var jag som tipsade? Här svarar chefredaktör Viveka Hedbjörk på vanliga frågor om Hallands Nyheter.

Har du egna frågor som du önskar svar på? Hör av dig till redaktionen@hn.se

På nyhetsplats publicerar vi artiklar och reportage som bygger på händelserapportering och/eller eget journalistiskt arbete där reporter och fotograf samlar in information, gör intervjuer och därefter väljer ut vilken information som ska finnas med i reportaget.

Journalistiken är oberoende och politiskt obunden. Trovärdighet är ett av Hallands Nyheters kärnvärden.

I tidningen finns ibland även krönikörer. Det kan vara externa skribenter eller medarbetare som skriver om aktuella frågor med ett personligt anslag.
På ledarsidan uttrycks tidningens ståndpunkt i olika politiska frågor. Hallands Nyheter är politiskt obunden och det är ytterst tidningens ansvarige utgivare som beslutar om ställningstaganden i enskilda frågor.

I debattartiklar har politiker och andra företrädare möjlighet att tycka till i aktuella politiska frågor, medan insändarsidan är den vanlige läsarens arena för åsikter.

Hallands Nyheter är oberoende liberal och har ingen koppling till något politiskt parti.

Hela papperstidningen publiceras även digitalt i form av en e-tidning. Den hittar du här. Däremot hamnar inte allt som vi publicerar i våra digitala kanaler i papperstidningen och inte heller hamnar allt ur e-tidningen och papperstidningen på hn.se. Oftast beror det då på att vi bedömt att materialet passar bäst för den ena eller andra publiceringskanalen.

Ja, det kallas källskydd och betyder tystnadsplikt för journalisten som tar emot tipset. Den som har lämnat uppgifter till en journalist har rätt att vara anonym. Det är ett brott mot grundlagen att avslöja en källa.

Tänk på att nyhetstips som lämnas via sociala medier är offentliga och inte kan skyddas av Hallands Nyheter.

För offentliganställda, som till exempel poliser, gäller meddelarfrihet. Det innebär att man har rätt att lämna uppgifter till representanter för massmedia i publiceringssyfte, dock inte uppgifter som rör rikets säkerhet. Arbetsgivaren får alltså inte försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Myndigheter får inte efterforska vem som lämnat informationen.

Omyndiga har en särställning i pressetiken. Hallands Nyheter ska därför ta extra hänsyn då vi intervjuar unga och noga bedöma om personen/personerna riskerar att utsättas för publicitetsskada.

Huvudregeln är att vi alltid publicerar det vi vet, inklusive namn på dem vi skriver om. Från denna regel kan vi sedan göra undantag för att skydda enskilda personer.

I de pressetiska reglerna för dagspressen står det: ”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges”.

När det handlar om personer som döms för brott väger Hallands Nyheter alltså allmänintresset mot den enskildes integritet. Allmänintresse är inte samma sak som att det finns en allmän nyfikenhet på namnet. Med allmänintresse menar vi i stället att det fyller en viktig funktion för allmänheten att få veta just identiteten på personen. Sådant allmänintresse kan föreligga vid exceptionella och uppmärksammade brott, eller brott som går till historien. Därför namnges självklart en ministermördare, men inte med självklarhet alla mördare.

Andra parametrar att ta hänsyn till är anhöriga, den dömdes ålder, samt om den dömde personen har åtnjutit ett förtroende från allmänheten som folkvald eller liknande.

Har du egna frågor? Hör av dig till oss.

Vi berättar om nationalitet när det är relevant, vilket det för det mesta inte är, i likhet med politisk tillhörighet, sexuell läggning eller religiös uppfattning.

Så här står det i de pressetiska regler som i princip all dagspress i Sverige tillämpar:
”Framhäv inte berörda personers ras, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande”.

Anledningen till denna regel är att media inte ska bidra till att förstärka fördomar eller oseriösa förenklingar av verkligheten.